"Höstetinget 1810:
Påropandes ett uppskjutet mål, i det konolänsman Nils Burvall hade instämt bönderna Jon Nilsson och Anders Ersson i Storsandsjönm då de efterlåtit inställa sig till förättande av kronotransport skjuts den 2 Dec 1809. Käranden hade emellrtid nu funnit att försummelsen vore av sådana orsaker härledd att ytterligare tilltal därom ej kunde mot svarandena göras, vadan målet avskrevs.[...]
folket i bygden kallade Anders Ersson Sandsjöbjörnen, detta på grund av hans ansenliga kroppsstyrka.
[...]
Anders E. och hans dräng barkade tjärved, s.k. lömmagadd en sommardag i Sandsjöskogenm då en björn närmade sig dem. Anders tog en granruska flr att schasa bort odjuret. Men då blev björnen aggressiv. Anders sprang bakom en stor tall, där han och björnen cirklade runt en stund. Han ropade åt drängen att komma med en yxa, men denne hade försvunnit från platsen. Björnen reste sig och fattade tag om tallen, då Anders i sin nöd grep fast i björnens långa hår bakom öronen och höll och höll - i oändlighet tyckte han. När han slutligen måste släppa taget och sprang undan, gjorde björnen inte min av att fortsätta förföljandet. Det var en björnhona, han hade haft att göra med, och hon hade ungar i närheten.
Anders Ersson kunde lyfta tjärtunnor lika lätt, som det varit strömmingskaggar.
Under jakt lyckades Anders Ersson skjuta en fullstor bäver i Hjuksån och fick enbart för bävergällen, en körtel, 50 Riksdaler Banco. Den användes för medicinskt bruk." (Spinnel-Annas släkt.)