Huset hon bodde i i Dombäck var byggt så att de åt i Västernorrland och sov i Västerbotten.En bestämd, men hemskt snäll kvinna som fordrade mycket av barnen. Liten och späd, men stark och pigg. Även när hon var över sjuttio år kunde det vara jobbigt att hålla efter henne när hon gick i skogen.
Hon var klar in i sista stund och en av de önskningar hon hade när hon låg på sin dödsbädd var att sonen Folke skulle stoppa hennes pipa så hon skulle få sig "ett par os".
Hulda är på vissa ställen skriven med efternamnet Jonsdotter.
I födelseboken står det Hulda Christina.